Vi på Pegasus tycker att det är viktigt att veta om sina rättigheter i samhället. Här har vi samlat information om rättigheter som är bra att känna till.

Din kropp, dina villkor

  • Samma rättigheter gäller vid ersättning för sex, som vid allt annat sex. Du har alltid rätt att få dina gränser respekterade, att ångra dig eller att avbryta sex. 
  • Om den som ger ersättning för sex inte respekterar att du säger nej eller gör något sexuellt som du inte vill begår den ett övergrepp. Det är alltid olagligt – oavsett om du fått ersättning eller inte.

Är det lagligt? 

  • Du som har sex mot ersättning gör inget olagligt.
  • Däremot är det olagligt att ge ersättning för sex.
  • Den som tar emot ersättning för att du ska ha sex med någon annan gör sig skyldig till brottet koppleri. Även om det är en partner, en familjemedlem eller en vän räknas det som koppleri. 
  • Om du vill kan du anmäla den om har givit dig ersättning för sex, eller som har begått koppleri till Polisen. Om du har funderingar kring om det är rätt beslut för dig kan du vända dig till oss på Pegasus, så kan vi bolla kring det. 

Om du vill prata med någon 

  • Om du har sex mot ersättning och vill prata med någon om det är du välkommen att vända dig till Pegasus Råd och stöd. Här finns också en lista på ställen som du kan vända dig till för att få hjälp. 
  • Socialtjänsten har som uppdrag att ge stöd till den som behöver. Det kan till exempel handla om att man behandlas illa, har svårt att ta hand om sig själv eller inte har pengar för att överleva. Socialtjänsten kan även ordna skyddat boende, stödgrupper, familjesamtal, kontaktperson, boende hos en annan familj och mycket mer. Varje kommun har sin egen socialtjänst och man vänder sig till socialtjänsten i kommunen där man bor.
  • Du har rätt att föra din egen talan, bli tagen på allvar och bli lyssnad på. Barnkonventionen är lag i Sverige, läs här. Dina vårdnadshavare är skyldiga att ta hand om dig. Du har rätt till ett hem där du får mat och annat du behöver och där dina vårdnadshavare respekterar dig och din identitet.

Om du behöver vård

  • Du har rätt att testa dig gratis för hiv och könssjukdomar.
  • Du har alltid rätt att vara anonym när du testar dig för hiv . Att vara anonym betyder att du inte lämnar några personuppgifter om vem du är. Skulle provsvaret vara positivt (visa att du har hiv-virus i din kropp) behöver du lämna dina personuppgifter till den läkare som kommer att behandla dig. Du behöver även ange uppgifter om vem/vilka du har haft sex med för att de ska kunna testa sig. När läkaren kontaktar dem du har haft sex med så säger hen inte vem som gett läkaren deras uppgifter.
  • Det går även att hiv-testa sig utanför vården. Till exempel erbjuder RFSL snabbtestning på flera orter, kolla vart här
  • Behandling och testning för hiv, klamydia, gonorré och syfilis är alltid gratis.
  • PrEP (Pre-expositionsprofylax) är en medicin som en person som inte har hiv kan ta för att förebygga att få hiv till exempel via sex. Innan man börjar ta PrEP är det väldigt viktigt att man vet sin hiv-status och hur ens lever och njurar mår. Kontakt sjukvården om du vill veta mer. Du kan också läsa mer på RFSL Ungdoms hälsosida.
  • Om du besöker hälso- och sjukvården (en ungdomsmottagning, vårdcentral eller liknande) har du rätt att bli bemött med respekt, oavsett vem du är eller vilka erfarenheter du har. 
    I möte med hälso- och sjukvård är det din rätt att bli bemött med respekt och få korrekt vård. Om du upplever att du som patient har blivit bemött på ett dåligt sätt kan du framföra klagomål eller göra en anmälan. Läs mer om dina rättigheter på 1177 Vårdguiden.

Om du blir utsatt för diskriminering

  • Diskrimineringslagen ska skydda oss var och en som enskild person när vi söker hjälp eller olika tjänster från samhället. Det kan vara till exempel att få vård när du är sjuk, att söka bostad eller besöka en restaurang. Lagen säger att det är förbjudet att diskriminera någon på grund av etnicitet, kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning, funktionsuppsättning, ålder, religion och trosuppfattning. Diskrimineringslagstiftningen ska ge dig skydd och rättigheter. Om du har blivit, eller tror att du har blivit, diskriminerad så kan du vända dig till något som heter Diskrimineringsombudsmannen och göra en anmälan. Läs mer om diskriminering hos Diskrimineringsombudsmannen (DO).
  • Förutom DO finns det också antidiskrimineringsbyråer på olika orter i Sverige. Dit går det också att vända sig och göra en anmälan. De kan ofta hjälpa till med ärenden som inte Diskrimineringsombudsmannen utreder. För att hitta närmaste byrå, läs här.