Här har vi samlat sådant som du kan få hjälp med i samhället från myndigheter, vården och andra aktörer, till exempel om du saknar pengar, behöver någonstans att bo eller om du mår dåligt.

Pengar

Om du saknar inkomst och inte har möjlighet att försörja dig så kan du i vissa fall ha rätt att få hjälp av socialtjänsten. Då kan man få något som heter försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd. Försörjningsstöd kan man få om man inte kan få andra inkomster, till exempel att man inte har arbete och lön, studiebidrag eller sjukersättning och inte har möjlighet att få det just nu.

Är du under 18 år så ska dina vårdnadshavare eller föräldrar försörja dig. Går du fortfarande i gymnasiet så är de skyldiga att försörja dig tills du är 21 år. Om du är 18 och har hoppat av gymnasiet kan socialtjänsten vilja att du till exempel har praktik för att få försörjningsstöd. Dock kan det vara svårt att få pengar till eget boende om du är mellan 18–20 år. Socialtjänsten ger hjälp till det om det är skäl de anser vara väldigt starka, till exempel om det påverkar din hälsa att bo kvar hemma.

Så här går ansökan vanligen till:

1. Ring till socialkontoret i kommunen där du är och boka tid och berätta vad vill ha hjälp med. De skickar ofta information med brev om vad du ska ha med dig vid besöket. Ibland får du också en ansökningsblankett som du ska fylla i. Om du vill ha hjälp med att fylla i blanketten kan du kontakta oss på Pegasus.

2. Socialkontoret gör en utredning. De innebär att de tittar på hur det  ser ut för just dig och om du har några pengar sparade till exempel. De vill veta om du har pengar eller brukar få in några pengar och hur, samt vad du har för utgifter. Om du har en hyra till exempel så får du lämna in kopia på hyresavtalet till socialkontoret.

3. Det är viktigt att lämna uppgifter som stämmer och säga till din handläggare på socialkontoret om det blir några förändringar, till exempel att du fått in mer pengar en månad. Annars kan du behöva betala tillbaka en del av pengarna.

När man söker försörjningsstöd så krävs det till exempel att man söker arbete eller deltar i andra åtgärder kommunen har för arbetslösa.

Är du sjuk och inte kan arbeta eller söka jobb och söker försörjningsstöd behöver du ha med ett läkarintyg. Om du är sjuk länge kan socialtjänsten säga att du ska ha med en plan för hur du ska rehabiliteras. Det betyder en plan för hur du ska bli frisk igen som du gör tillsammans med till exempel din läkare eller sjukgymnast. 

Vart kan jag vända mig?

Du söker ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten i den kommunen där du bor, eller den stadsdelens socialkontor. Om du befinner dig i en annan kommun än den du bor i och akut behöver pengar så vänder du dig till socialkontoret i den kommunen där du är.

Arbete eller annan sysselsättning

Om du är arbetslös kan du få olika typer av stöd. En del är försörjningsstöd (som vi berättat om här ovanför under rubriken ”Pengar”).

Ibland kan man vara berättigad sjukpenning. Det fungerar lite olika beroende på om man är anställd, arbetssökande eller till exempel studerande. Om du aldrig kommer kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller normbrytande funktionsvariation som kan påverka dina möjligheter att arbeta, kan du ansöka om sjukersättning. Hur det funkar är olika beroende på ålder. Båda dessa söker man från Försäkringskassan.

Vart kan jag vända mig och hur går det till?

För sjukpenning kan du läsa på Försäkringskassans hemsida.Där kan du även läsa om hur du söker sjukersättning.

Om är arbetssökande kan du skriva in dig på Arbetsförmedlingen.För det krävs något som heter e-legitimation. Hur du gör kan du läsa här. När du skrivit in dig får du en handläggare, vilket är en person som arbetar på Arbetsförmedlingen med att arbetssökande ska få arbete.

Om du är medlem i en a-kassa behöver du skriva in dig på Arbetsförmedlingen när du är arbetssökande, för att ha rätt till a-kassa. Om du inte är medlem i a-kassan och inte vill bli det kan du söka pengar från något som heter alfa-kassan. Information om Sveriges a-kassor och alfa-kassan hittar du här.På arbetsplatsen finns något som heter Platsbanken, där du kan leta efter olika lediga jobb.

Boende

Hemlöshet kan handla om att du inte har någonstans att bo och till exempel får sova utomhus eller i trapphus. Det kan också innebära att du sover hos bekanta och vänner, under kortare eller längre tid, för att du inte har något eget ställe att bo på.

I första hand ska man försöka ordna boende på egen hand, men ibland är inte det möjligt. Det kan handla om att man har fysiska eller psykiska förutsättningar som gör det svårt att söka bostad, eller att man inte har någon kompis och liknande att bo hos. Du behöver ha en folkbokföringsadress för att söka boende. Om du tidigare har haft en folkbokföringsadress men inte har det nu, kan du skriva dig vid den församling du senast var skriven.  Folkbokföring är registrering av personuppgifter av personer som bor i Sverige. Församling är ett område kopplat till svenska kyrkan där ens adress är registrerad, oavsett ens religion eller om en är med i svenska kyrkan eller inte.

För att socialtjänsten ska hjälpa till med boende behöver man sakna både egen bostad och andra man kan bo hos. Det kan, förutom att man är hemlös, även handla om att man är utsatt för brott, att man har ett spelmissbruk, personer som har fått uppehållstillstånd baserat på flyktingstatus och som är i behov av en bostad, anhöriga till personer med missbruksproblem och personer som är i behov av stöd i sin föräldraroll.

Vart kan jag vända mig?

För att få hjälp med boendet ska man i första hand vända sig till en bostadsförmedling. Till exempel är det vanligt att hitta kontaktuppgifter till både kommunala och privata hyresvärdar på kommunens hemsida. I vissa städer finns väldigt få lägenheter och det är långa kötider. Där får man försöka hitta andra vägar. Till exempel kan man titta på Blocket.se eller andra köp- och säljsidor där folk kan lägga upp att de hyr ut boende. Det finns många boendegrupper på till exempel Facebook där det går att annonsera att man söker boende.

Om du inte har möjlighet att hitta boende på de vägarna så kan man vända sig till Socialtjänsten i sin kommun, eller till sin stadsdelsförvaltning. Stadsdelsförvaltning är den del av socialtjänsten som finns i just den delen av kommunen du bor i. Detta finns oftast i större städer, medan det på mindre orter vanligtvis finns ett socialkontor för alla i samma kommun att vända sig till. Om du är i en annan kommun än den som är din hemkommun så söker du hjälp för boende i den kommunen du är för tillfället.

Asyl

Asyl betyder fristad och innebär ett skydd som en stat kan ge en person om den är förföljd. Det betyder att man söker skydd i ett annat land än det land man bor i/kommer ifrån. För mer information om asyl kan du läsa på Newcomers Youths hemsida, som är RFSL Ungdoms verksamhet som riktar sig till unga nyanlända hbtq-personer och unga hbtq-personer som ska söka eller har sökt asyl mellan 15 och 25 år.

Vart kan jag vända mig?

Här kan du anmäla dig till gratis asylrådgivning.
Hur en ansökan går till kan du läsa mer om här.

Våld

Våld och misshandel kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt. Den som utför våldet eller misshandeln kan vara en främmande person, det kan vara en vän eller partner, den som ger ersättning för sex, eller någon hemma som till exempel en förälder eller ett syskon. Det är olagligt att misshandla någon och det räknas som ett brott.

Vart kan jag vända mig?
Du kan bland annat vända dig till oss på Pegasus Råd och Stöd, du kan polisanmäla eller anmäla till socialtjänsten.

Om någon är orolig för dig för att du utsätts för våld hemma kan den personen göra en orosanmälan till socialtjänsten. Vi på Pegasus kan hjälpa dig göra en sådan anmälan om du vill. Här hittar du en kort video som förklarar vad en orosanmälan är och hur det går till.
Här kan du läsa mer om våld i hemma och vad du kan göra.

Hälsa

Fysiskt mående kan handla om att du blir sjuk, till exempel får ont i halsen och feber. Det kan också handla om att du har ont någonstans i kroppen, eller att du skadar dig och behöver hjälp med att behandla skadan.

Vart kan jag vända mig?

Du kan ringa din vårdcentral (som ibland kallas husläkarmottagning). Du kan välja vilken vårdcentral du vill gå till. Då anmäler du dig till den, det kan du göra på 1177.se. Du kan söka efter vårdcentraler i Sverige här.

Om du behöver akut vård, vid allvarlig sjukdom eller skada, finns det akutmottagningar. Det kan ta olika lång tid på akutmottagningen innan du får hjälp, beroende på hur allvarlig din sjukdom eller skada är. Här kan du hitta akutmottagningar.

Om det är väldigt allvarligt och kan vara fara för någons liv så ska man ringa 112.

Vårdcentraler är ofta öppet på vardagar mellan kl. 8-17 och du ringer dit för att boka en tid.

Till akutmottagningen behöver du inte anmäla dig utan kan åka direkt.

Psykisk mående

Psykiskt mående handlar om hur man mår inuti sig själv. Psykisk ohälsa kan handla om att man inte mår bra inuti – till exempel att man har ångest, ofta är nedstämd och ledsen, har problem hemma eller självskadar sig. Om det är så kan man behöva eller vilja prata med någon om hur man mår och få hjälp att förändra.

Vart kan jag vända mig: Om du mår dåligt, till exempel har ångest eller har varit med om en situation som gör att du mår dåligt, kan du vända dig till en vårdcentral för att träffa någon att prata med. Sveriges vårdcentraler kan du söka efter här.

Ett annat sätt är att vända sig till den psykiatriska vården.

Om man är under 18 år kan man vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin, som ofta kallas BUP. Du kan få hjälp till exempel genom samtal eller mediciner. Samtal kan vara bara du och den som jobbar på BUP. Det kan också vara gruppsamtal med en som jobbar på BUP och andra personer som vill ha samma hjälp som du. Det kostar ingenting att gå till BUP.

Är du över 18 år kan du vända dig till psykiatrin för vuxna.

För både BUP och vuxenpsykiatrin finns det mottagningar för både akut och inte akut stöd, och vård där du är på plats på mottagningen dygnet runt för att få stöd.

På ungdomsmottagningen kan du också få träffa någon att prata med. Om du går i skolan kan du vända dig till skolhälsovården.

Du bestämmer själv vem du känner dig trygg att prata med.

Så här går en ansökan till: Om du är över 18 år kan du vända dig till din vårdcentral som träffar dig och tar reda på vilken typ av stöd du vill ha och som kan skriva en remiss till psykiatrin, om de bedömer att det är den typen av hjälp du behöver. En remiss betyder att läkaren på vårdcentralen skickar vidare att du kan behöva hjälp från till exempel en psykiatrisk mottagning. Du kan också själv vända dig till en psykiatrisk mottagning. Du kan söka upp landets psykiatrimottagningar och även akuta psykiatrimottagningar på 1177.

För att komma till BUP kan du ringa direkt till en mottagning. Du kan söka dig till vilken mottagning du vill i Sverige. Du kan söka upp landets BUP-mottagningar här.

Ibland kan du behöva fylla i ett formulär och du kan på många ställen få rådgivning via telefon. Ibland kan den du pratar med föreslå att du ska vända dig till någon annan, till exempel en ungdomsmottagning. Alla Sveriges ungdomsmottagningar hittar du här.

Fysiskt mående

Fysiskt mående kan handla om att du blir sjuk, till exempel får ont i halsen och feber. Det kan också handla om att du har ont någonstans i kroppen, eller att du skadar dig och behöver hjälp med att behandla skadan.

Vart kan jag vända mig?

Du kan ringa din vårdcentral (som ibland kallas husläkarmottagning). Du kan välja vilken vårdcentral du vill gå till. Då anmäler du dig till den, det kan du göra på 1177.se. Du kan söka efter vårdcentraler i Sverige här.

Om du blir hastigt sjuk eller skadad kan du vända dig till en närakutmottagning. Vilken som är din närakutmottagning beror på vilken vårdcentral du går till. Din vårdcentral kan berätta vilken som är sin närmaste närakutmottagning. 

Om du behöver akut vård, vid allvarlig sjukdom eller skada, finns det akutmottagningar. Det kan ta olika lång tid på akutmottagningen innan du får hjälp, beroende på hur allvarlig din sjukdom eller skada är. Här kan du hitta akutmottagningar.

Om det är väldigt allvarligt och kan vara fara för någons liv så ska man ringa 112.

Hur söker jag vård?

Vårdcentraler är ofta öppet på vardagar mellan kl. 8-17 och du ringer dit för att boka en tid. Fråga vårdcentralen om din närmaste närakutmottagning. 

Till akutmottagningen behöver du inte anmäla dig utan kan åka direkt.

Sex och hälsa

Läs här om RFSL Ungdoms arbete med sex och hälsa.

Lär mer på RFSL Ungdoms hemsida om testning av hiv och STI:er.

Länkar 

För att läsa mer om andra organisationer och hur de arbetar, samt för tips på olika bra sidor kan du läsa mer här.